Priory's Dakita

 

Född: 1986.

Ras: Angloarab.

e. Red Baron

u. Priory's D... (nånting, har glömt, hehe)


Har tydligen gått på galopp i ugna dagar men blivit ridhäst. Vet faktiskt inte så mycket om denna damens liv, trots att hon levt väldigt länge. Men jag kan beskriva henne som ett typiskt fullblod. Väldigt framåt/het, nervig, blir lätt stressad i ridningen. Ja några exempel.

 

Men under dessa... Kan de vara 3 år nu?.. så har jag lärt känna henne väldigt mycket men finns mycket kvar att lära. Under första året var det mycket jobb med att hon inte skulle "sticka" när vi red överhuvudtaget. Och jag jobbar fortfarande med detta. Men hon är väldigt stark och har mycket vilja, hon är en sådan häst som om man bara släpper tygeln 1cm så är det öka-tills-man-dör-tempo och det var ganska obehagligt i början om jag ska vara ärlig. Men det släppte allt eftersom jag hittade fler knappar och visste hur jag skulle hantera det.

Dressyrarbetet gick inte alls bra, jag var helt ovan med en sådan häst som henne och hon blev bara mer stressad ju mer jag försökte. Men tur man är envis säger jag bara, för det har lönat sig nu!

 

Under senaste året har det nästan bara gått framåt. Dakita är dock en sådan häst som det neutralt/"dåligt" med nästan hela tiden men när det väl går bra så går det så JÄVLA bra. Och det är därför jag fortfarande håller fast vid henne. Nu rider jag ut på tredelat-bett utan att vara orolig att hon ska sticka, för jag vet hur jag hanterar det om hon gör det. Och nu rider vi seriösa ridpass på åkern, jag kan jobba med henne. Hon är väldigt stel för hon inte fått jobbats lösgjord så mycket, men det blir bara klarare och klarare! Tömkör ibland före då hon blir jättefin!

 

På marken är hon väldigt lugn och sansad. I stallet står hon stilla tills man ber henne flytta sig, hon är vaken hela tiden och har koll på vad som händer runt omkring. Hon är orädd för de mesta, vattenhinkar är dock jättefarliga. Hon kan få för sig ibland att "huttra" till, ha öronen framåt, nosa, "huttra" och stegra sig efter det. Vet inte riktigt varför, kanske för att hon blir "till sig" eller något. Oklart. Men vet när hon tänker göra det och då hinner man stoppa det istället.

 

Blev väldigt lång presentation, men de är henne jag ridit under 3års tid nu, kämpat mot alla motgångar med. Har lärt mig så sjukt jävla mycket med henne och gör de fortfarande. Att tänka tanken att hon är gammal skrämmer mig. Men njuter av tiden som är nu!


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0