mynew

Igår: Skritta bara ut en sväng (travade lite på grusvägarna), men gick runt i själva byn så var mest asfalt. Tog cirkus 45min och hon kändes finare och lugnare än vanligt!

Idag: Gick till Lexehäll (lång grusvägssträcka ut i skogen) och körde bara igenom gångarterna eftersom jag var helt död efter dagens dressyrpass för Molly! Men hon blev lite väl taggad i galoppen på hemvägen och försökte dra hela tiden, så blev en liten dragkamp som tyvärr måste uppstå om hon inte fattar att hon måste lyssna...

Men när hon väl lyssnade så fick hon fatta galoppen från skritt, och de har hon inte gjort förut för hon inte orkat men nu satt hon på bakbenen nästan så då funkade det. Så fick hon springa av sig ett tag. Skönt att känna att de inte är helt okontrollerat längre. Men tog de lite skarpare bettet för jag visste att hon skulle bli stark och vägra lyssna. Så funkade helt ok idag! :)

Dickan.. Fick sms imorse om att hon hade blött näsblod igårkväll, men var nog bara ytligt för hon gjorde varken före eller efter jag red henne, så ska nog inte vara någon fara!

Passade på att rida på åkern bakom stallet idag igen, superbra underlag där nu och slätt å fint. Überbra!

Värmde upp med mycket övergångar från trav och skritt så hon skulle lyssna, å hon var extremt lugn idag! Lönar sig att göra av med energi med galopparbete dagen före ett mer krävande pass!

Kände efter i galoppen hur den var åt båda hållen och hon lyssnade jättefint, lite svårt att fatta åt höger, ska börja   ta spö till hjälp tror jag, behöver det när hon försöker trotsa skänklarna. För hon vill gärna styra å ställa, men hon blir fort trött nu när hon inte har någon kondis så tar hänsyn åt de också.

Men mycket nöjd med henne idag! Lyckaaaa.

NU kom denna underbara vändning!!! Som jag längtat, eller ja den kanske inte varar för evigt eller inte ens till imorgon, MEN JAG NJUTER AV DE SÅ LÄNGE DE VARAR.. Weeeho va bra damen gick idag!

Eftersom halva åkern var snö och andra halvan var halft upptinad var de perfa underlag för lite galopparbete. Å precis de vi sysslade med idag! Eftersom hon bara blir stressad av att trava så skrittade vi extra länge och så började vi med galoppen, och oooj vad hon inte stressade upp sig eller försökte dra.

Försökte ta stöd på bettet men vågar inte riktigt, men hon galopperade så lugnt och inte så buret huvud så jag var supernöjd med henne. Körde lite volter men inget mer avancerat än så då hon blev trött fort. Travade sedan av och skritta, frustandes nöjd häst skrittade jag hem på. Underbart!!

Dickan idag var odräglig, som hon varit så jävla länge nu, orkar inte med henne, blir bara på dåligt humör för hon vägrar lyssna och man vill inte bli arg på hästen heller och ta ut ilskan på den. Så jävla svårt, blir frustrerad..

Iallafall så red vi runt i "Lillskogen", var mycket is där så kom tillbaka ut på vägen tillslut för hon fokuserar bara på att gå så fort som möjligt istället för att lyfta på fötterna, livsfarligt.

Så skulle skritta tillbaka hem på asfalt, men ne hon vägrade skritta å börja trava såfort jag lossade de minsta lilla i tyglarna, och om hon skulle skritta så lära jag verkligen hålla skithårt i henne.. Förstår inte vad som är så svårt..

Ja som ni märker så går de inge bra för oss nu, hon vägrar lyssna och mitt tålamod har försvunnit. De är absolut ingen bra kombo, får hoppas på bättre tider. Tjing.

Eftersom Dakita varit så extremt het och stark att rida på sistone så valde jag att ha ett annat bett idag när vi inte bara skulle skritta. Så lånade Storms "jaktbett", vilket fungerade ganska bra fast hon fortfarande var stark..

Red ner till badet iallafall, var grusväg där så passade på att trava. Som sagt var hon ganska stark så gjorde mycket skritt - trav - skritt - trav. Dock vägrade hon lyssna på förhållningar å halvhalter när jag försökte hålla henne i trav...

Så man blir självklart på dåligt humör när hon vägrar lyssna och man gör allt för att hon ska börja göra det, tror de beror på att hon har flera ryttare på ryggen. Vissa kanske låter hon göra som hon vill, därför hon blir så extremt dryg att rida.. Nerviga, stressade och dominanta hästar tycker jag borde vara enmanshäst, min åsikt.

Ska se till att köra slut på hennes överskottsenergi på söndag...

Dickan idag då, krutpaketet.

Benet spökar lite, A var där så pratade om de. D har ju alltid varit en aning svullnare på de benet pga att hon jämt lyckats skada sig på just de benet, men de är lite osäkert om hon är svullen eller ej. Så de ska kollas upp.

Men hon rids som vanligt nu för hon har så extremt mycket energi. Blev bara skritt idag, jävligt snabb skritt. Kändes som hon skulle dra iväg vilken sekund som helst, man tappar humöret ganska fort tyvärr. Så imorgon tänkte jag trava å galoppera en hel del för att få ur all energi, köra intervaller eller liknande...

Dakita; Benet är back on track igen, väldigt skönt. Så idag skrittade vi cirkus 20 min, travade 5 och skrittade 15 min hem igen. Även fast hon var hur pigg som helst och försökte slå om till galopp hela tiden... ;)

Så nu är de lite igångsättning som gäller sedan är de fullt ös medvetslös igen, superduper!

Skulle sätta igång Dakita igen efter en liten vila hon haft nu, men icke. Bakbenet har svullnat upp igen så skrittade ut barbacka i 20min för att se om de gjorde någon skillnad. Vilket de inte gjorde, hon är inne på andra veckan med svullnaden så hennes ägare borde ta ut veterinären men sådant kan jag inte bestämma, de är vad jag hade gjort iallafall..

Hon kändes eller såg inte halt ut och reagerade inte om jag tryckte och kände på benet. Så vet inte riktigt vad det kan vara för fel.. Har lånat ut henne imorgon så då är jag hästledig.

Första gången på länge jag rider Dakita i dagsljuset nu, hatar denna förjävliga vinter när de bara är mörk.. Riktigt less på det.

Men svullnaden i hennes bakben har gått ned mer nu, nästan helt borta så det är en lättnad, inge allvarligt. Så nu får hon skritta cirkus 20-30min veckan ut så är de bara att sätta igång att rida som vanligt sen.

Idag fick hon iallafall komma ut i 20min, strålande sol och barbacka. Väääldigt mysigt! Och hon skötte sig bra, pigg på hemvägen. Gammelskruttan!

Dakitas svullnad i benet hade gått ned något, var varmt vid kotan dock.

Men slängde på fleecetäcket och lite reflexer och skrittade ut cirkus 20min. Så får se om det gått ned yttligare imorgon eller om det förvärrats. Lite mysko på vad det kan vara.. Men hon har ju någon släng av mugg-liknande så kanske det hon är svullen av. Vem vet.

Släppte sedan in hästarna och donade lite i stallet. Nu ska jag SOVA. Bye.

Var upp till Dakita och kikade hur det var med henne. Svullnaden hade inte gått ned men hon var inte varmt längre iallafall, så det borde gå åt rätt håll nu iallafall.

Tog ut henne på en liten promenad och böt täcke på henne innan han fick gå ut, svinkallt här nu..

Gjorde stallsysslorna å så innan jag åkte. Svansen har nog aldrig varit så ren, glansig och sett så tjock ut (1h 30min lönade sig). Nöjd!

Hade tänkt att skritta ut idag på Dakita.

Men icke, hennes högra bakben var alldeles svullet och varmt. Hade inga sår, var inte öm eller halt, så kylde båda bakbenen ett tag istället. Gjorde ren hennes svans som hon hade fullt med skit i (bokstavligt talat..), tog en 1h att få ur allt, om inte mer..

Gjorde stallsysslorna och tog in hästarna när jag var klar. Så får hoppas på att svullnaden gått ned imorgon..

Ni får en bild från idag på två hungriga tjockisar som väntar på mat.

Född: 1986.

Ras: Angloarab.

e. Red Baron

u. Priory's D... (nånting, har glömt, hehe)

Har tydligen gått på galopp i ugna dagar men blivit ridhäst. Vet faktiskt inte så mycket om denna damens liv, trots att hon levt väldigt länge. Men jag kan beskriva henne som ett typiskt fullblod. Väldigt framåt/het, nervig, blir lätt stressad i ridningen. Ja några exempel.

Men under dessa... Kan de vara 3 år nu?.. så har jag lärt känna henne väldigt mycket men finns mycket kvar att lära. Under första året var det mycket jobb med att hon inte skulle "sticka" när vi red överhuvudtaget. Och jag jobbar fortfarande med detta. Men hon är väldigt stark och har mycket vilja, hon är en sådan häst som om man bara släpper tygeln 1cm så är det öka-tills-man-dör-tempo och det var ganska obehagligt i början om jag ska vara ärlig. Men det släppte allt eftersom jag hittade fler knappar och visste hur jag skulle hantera det.

Dressyrarbetet gick inte alls bra, jag var helt ovan med en sådan häst som henne och hon blev bara mer stressad ju mer jag försökte. Men tur man är envis säger jag bara, för det har lönat sig nu!

Under senaste året har det nästan bara gått framåt. Dakita är dock en sådan häst som det neutralt/"dåligt" med nästan hela tiden men när det väl går bra så går det så JÄVLA bra. Och det är därför jag fortfarande håller fast vid henne. Nu rider jag ut på tredelat-bett utan att vara orolig att hon ska sticka, för jag vet hur jag hanterar det om hon gör det. Och nu rider vi seriösa ridpass på åkern, jag kan jobba med henne. Hon är väldigt stel för hon inte fått jobbats lösgjord så mycket, men det blir bara klarare och klarare! Tömkör ibland före då hon blir jättefin!

På marken är hon väldigt lugn och sansad. I stallet står hon stilla tills man ber henne flytta sig, hon är vaken hela tiden och har koll på vad som händer runt omkring. Hon är orädd för de mesta, vattenhinkar är dock jättefarliga. Hon kan få för sig ibland att "huttra" till, ha öronen framåt, nosa, "huttra" och stegra sig efter det. Vet inte riktigt varför, kanske för att hon blir "till sig" eller något. Oklart. Men vet när hon tänker göra det och då hinner man stoppa det istället.

Blev väldigt lång presentation, men de är henne jag ridit under 3års tid nu, kämpat mot alla motgångar med. Har lärt mig så sjukt jävla mycket med henne och gör de fortfarande. Att tänka tanken att hon är gammal skrämmer mig. Men njuter av tiden som är nu!